Anställda med starkt organisationsengagemang presterar bättre och stannar längre inom sin organisation. Syftet med föreliggande studie var att studera organisationsengagemang och dess samband med relation till närmaste chef (LMX), innehavande av chefskap samt kontakt med närmaste chef. En webbenkät besvarades av 224 medarbetare på ett svenskt telecomföretag. Resultatet visade ett positivt samband mellan organisationsengagemang och LMX. Villighet att bidra utöver kraven för sin chefs skull predicerade nivån av organisationsengagemang till störst del.

Syftet med studien var att ta reda på om det går att predicera medarbetares organisationsengagemang utifrån organisationskommunikation, såväl mellan chef och medarbetare som medarbetare emellan. Detta gjordes genom att 118 medarbetare fick besvara en enkät bestående av delar från Communication Satisfaction Questionnaire (Downs & Adrian, 2004). Studiens huvudresultat visade att organisationskommunikation delvis kunde förklara variansen i organisationsengagemang. Resultaten diskuteras i termer av hur och varför organisationer som har en upplevd god organisationskommunikation, både mellan medarbetare och chefer och medarbetare emellan, skapar ett starkare organisationsengagemang hos sina medarbetare..

I kampen om marknadsandelar utgo?r engagerade medarbetare en viktig konkurrensfo?rdel. Ett medel som organisationer anva?nder fo?r att pa?verka ansta?lldas organisationsengagemang a?r lo?n. Syftet med fo?ljande tva?rsnittsstudie var att studera betydelsen av faktisk lo?n och lo?netillfredssta?llelse fo?r ansta?lldas organisationsengagemang, samt utreda om det finns en skillnad mellan privat och offentlig sektor.

I kampen om marknadsandelar utgo?r engagerade medarbetare en viktig konkurrensfo?rdel. Ett medel som organisationer anva?nder fo?r att pa?verka ansta?lldas organisationsengagemang a?r lo?n. Syftet med fo?ljande tva?rsnittsstudie var att studera betydelsen av faktisk lo?n och lo?netillfredssta?llelse fo?r ansta?lldas organisationsengagemang, samt utreda om det finns en skillnad mellan privat och offentlig sektor.

Genom att studera relationen mellan intention till uppsägning och upplevd arbetstillfredsställelse, organisationsengagemang och kommunikation söktes stöd för studien syfte, det vill säga att identifiera vilka faktorer som ligger till grund för intention till uppsägning inom vården och snabbmatbranschen. Datainsamling gjordes med hjälp av en webbenkät som skickades till deltagarna(N=48), vilka härrörde från ett äldreboende och en snabbmatskedja i Blekinge. Genom Spearmans korrelationstest och Mann-Whitney U-test analyserades den insamlade data. Resultatet visade stöd för två av studiens hypoteser gällande korrelation mellan arbetstillfredssällelse, organisationsengagemang och intention till uppsägning. Resultatet gav även delvis stöd till två av studiens hypotes vad gäller negativa korrelationer mellan anställdas arbetstider och avsaknaden av kompetensutveckling inom organisationen och avsikten att stanna kvar på sin nuvarande arbetsplats, samt signifikanta skillnader för hur anställda inom vården och snabbmatskedjan upplever organisationsengagemang och relation till ledningen.

Genom att studera relationen mellan intention till uppsägning och upplevd arbetstillfredsställelse, organisationsengagemang och kommunikation söktes stöd för studien syfte, det vill säga att identifiera vilka faktorer som ligger till grund för intention till uppsägning inom vården och snabbmatbranschen. Datainsamling gjordes med hjälp av en webbenkät som skickades till deltagarna(N=48), vilka härrörde från ett äldreboende och en snabbmatskedja i Blekinge. Genom Spearmans korrelationstest och Mann-Whitney U-test analyserades den insamlade data. Resultatet visade stöd för två av studiens hypoteser gällande korrelation mellan arbetstillfredssällelse, organisationsengagemang och intention till uppsägning. Resultatet gav även delvis stöd till två av studiens hypotes vad gäller negativa korrelationer mellan anställdas arbetstider och avsaknaden av kompetensutveckling inom organisationen och avsikten att stanna kvar på sin nuvarande arbetsplats, samt signifikanta skillnader för hur anställda inom vården och snabbmatskedjan upplever organisationsengagemang och relation till ledningen.

Syftet med denna studie är att undersöka vilket samband föräldrabeteendena emotionellt stöd och psykologisk kontroll har för svenska ungdomars välmående. Deltagarna (n = 76), fördelade på 40 flickor och 36 pojkar, läser vid en svensk gymnasieskola där enkätundersökningen också genomfördes. Enkäten byggde på fem befintliga mätinstrument som avsåg mäta emotionellt stöd, psykologisk kontroll, affektivt välbefinnande, livstillfredsställelse och depressiva känslor. Enkäten utformades så att det skulle vara möjligt att genomföra analyser för respektive kön samt för mammors och pappors föräldrabeteende var för sig. Resultaten visar på positiva samband mellan föräldrabeteendet emotionellt stöd och ungdomars affektiva välbefinnande och livstillfredsställelse samt ett negativt samband mellan emotionellt stöd och depressiva känslor.

Tidigare forskning har visat att pengar som incitament positivt korrelerar med medarbetares prestationer men ur ett hälsoperspektiv framstår forskningen som bristfällig. Studiens syfte var att undersöka arbetsklimatet på arbetsplatser där lagermedarbetare arbetar för ackordslöner. Forskningsfrågan var vilken inverkan KASAM, organisationsengagemang och inställning till ackordslönesystemet har på psykosomatisk stress hos lagermedarbetare. Detta har empiriskt undersökts genom att medarbetarna (n = 99) har fått besvara enkäter i en av Sveriges största distributionsenheter för detaljhandel. Genom en multipel regressionsanalys påvisades en signifikant modell för psykosomatisk stress där KASAM och ackordsinställning tillsammans förklarade upp till hälften av den totala variansen..

Makt samt organisatoriskt commitment är två väsentliga begrepp gällande ett företags ledarskap och deras anställda. Ledarskapets kärna utgörs av den influens ledargestalten har över sina underordnade och begreppet makt ska för ledaren fungera som ett drivmedel gällande hens influens. Det gäller således för ledargestalter att tillämpa makten i syfte att influera sina anställda mot organisationens uppsatta mål. För att lyckas få de anställda att sträva efter samma mål som organisationen satt upp samtidigt som de ska arbeta för att få kompetent arbetskraft att stanna krävs det av ledaren att hen kan främja organisatoriskt commitment bland de anställda. Syftet med studien är därmed att utifrån positioneringsmakt och kunskapsmakt analysera hur ledare för ett konsultföretag skapar affektivt, kalkylerande och eller normativt commitment hos sina anställda.Då studien avser att inge en djup och grundlig förståelse gällande dess syfte tillämpas en fallstudiedesign med en kvalitativ forskningsstrategi samt en deduktiv ansats.

Jag vill med denna uppsats undersöka vilket inflytande emotikoner har på läsare av elektronisk post meddelande. Totalt fanns det 39 deltagare som fick bedöma tonen i de fyra e-postmeddelanden varav två med emotikoner och två utan emotikoner. Hypotesen är att emotikoner kommer att generera en större afektiv respons hos den som läser e-postmeddelanden än vad meddelanden utan emotikoner gör. E-postmeddelanden innehållande emotikoner genererade inte större affektiv respons än de utan emotikoner..

Bakgrund: I dagens kunskapssamhälle är företag som förlitar sig på individers kompetens för framgång oftast mycket sårbara. Allt fler företag i kunskapsintensiva brancher har också problem med en allt för hög personalomsättning. Konsultföretag beskrivs oftast som exempel på ett kunskaposföretag. I dessa företag arbetar ofta de anställda en större del av arbetstiden hos kund. Företagen har då svårt att kontrollera de anställdas insatser samtidigt som det fysiska anståndet till det egna företaget kan påverka individens känsla av delaktighet och vilja att stanna kvar som anställd i företaget.

Utvecklingen mot virtuell och mobil samverkan i organisationer har skapat utspridda team som samarbetar med hjälp av tekniska lösningar (t.ex. e-post och telefonkonferens). Arbetets positiva faktorer för individen och för organisationen utmanas i virtuella sammanhang. Genom en enkätundersökning (N=38) undersöktes hur arbetstillfredställelse, tillfredställelse med teamet, teamets utspriddhet samt ömsesidigt uppgiftsberoende var relaterade till organisations- och teamengagemang. Engagemang mättes med frågor ur OCQ (Mowday et al., 1979).

Nutida forskning har beskrivit medvetandet som förkroppsligat, i motsats till dualismen inom västerländsk kultur som nedvärderat kroppen och separerat den från själen. Genom fokuserade intervjuer med terapeuter från olika inriktningar har tydligt integrativa perspektiv på kropp och själ, samt en mängd förhållningssätt till klientens och terapeutens egen kropp framträtt. Kroppen har beskrivits som sanningsbärare och rik informationskälla. Terapeutens uppgift att facilitera affektivt laddade upplevelser har framlyfts, liksom vikten av ett öppet förhållningssätt till beröring och benämnandets centrala roll som brygga mellan kropp och själ. En relationell modell byggd på kroppslig interaktion för hur terapeuter kan hjälpa klienter att närma sig andra och sig själva har utformats.

The main aim of the study was to examine the importance of organizational climate for affective job-related wellbeing. A further aim was to investigate potential differences in employee level in the experience of organizational climate and wellbeing. Another purpose was to see if there was agreement in the view of the organizational climate among the employees. Questionnaires were collected from 44 employees at a chain store. Results showed that Integration, Involvement, Supervisory Support, Training, Welfare, Innovation and Flexibility, Goal Clarity, Efficiency, Effort, Performance Feedback, Pressure to Produce and Quality had a great influence on Enthusiasm but only Pressure to Produce and Welfare correlated with Anxiety.

Organisationer gör ofta stora investeringar i sina anställda. Att de frivilligt väljer att säga upp sig orsakar därför stora kostnader. Kunskap om vad som påverkar intention till uppsägning kan möjliggöra riktade insatser för att förhindra uppsägningar. Med syftet att undersöka vad som kan påverka intention till uppsägning skickades enkäter ut till anställda inom ett redovisningsföretag i Sverige under 2008 och 2009. Till studien kunde 403 personers svar användas.